Sen Biffy Clyro - mycket bättre än jag trodde. Hade egentligen inga förväntningar alls på de, men jag tror att om jag hade haft höga förväntningar skulle de ha överträffat de.

Kommer börja droga de nu xD Haha.

Gäller även för Band of Horses, fast efter att ha pratat med Gabbi insåg jag att det var lite halvdant spelat av de. Sångaren tappade bort sig, skrattade mitt i en låt, rökte en cigarett i en annan... Men men, gillar de fortfarande lika mkt som jag gjorde innan konserten. Tror jag.

Alla minns var de befann sig när de fick veta att Paddy de Courcy skulle gifta sig. Men för fyra kvinnor har nyheten om den karismatiske politikern särskild betydelse...

Stylisten Lola har alla anledning att vara intresserad av vem Paddy ska gifta sig med - för även om hon är hans flickvän är hon definitivt inte den blivande bruden.

Journalisten Grace följer efter henne till den idylliska småstaden eftersom hon har bestämt sig för att gräva fram den sanna historien om de Courcys förlovning. Grace kände Paddy för länge sedan, varför kan hon inte glömma honom?

Graces syster, Marnie, skulle kanske kunna kasta ljus över historien men hon är alltför upptagen med att hålla ihop sitt perfekta liv - men är det så perfekt?

Och hur är det egentligen med den blivande Mrs de Courcy? Alicia är fast besluten att bli den perfekta politikerhustrun. Men känner hon verkligen den riktiga Paddy de Courcy?

Fyra kvinnor. En vansinnigt förtjusande man. En mörk hemlighet som binder dem samman.

På baksidan av boken står det "Drottningen av chicklit är tillbaka med en ny gjuten succé." och jag kan inte annat än hålla med! Det första jag dock reagerade negativt när jag öppnade boken var att den "första delen" av boken var skriven på ett lite annorlunda sätt. Det var liksom inte bara en mening som, ja, var normal. Det var mer: "Uppe med tuppen. Nya friska tag. Möte med Nkechi på kontoret. Nkechi sen som vanligt." Styckena var även markerade med tider och dagar. Men efter ett tag när jag väl kom in i det kunde det inte ha vart skrivet på ett bättre sätt!

Hon skriver boken från fyra olika perspektiv (Lola, Grace, Marnie och Alicia) och alla de har hon gestatlat med olika skrivsätt. Den med tider och dagar är Lola, Grace är i förstaperson, Marnie och Alicia i tredjeperson. Det tyckte jag var väldigt bra, man kunde liksom skilja på de och de fick alla lite olika karaktärdrag som de inte skulle kunnat få om hon hade skrivit på samma sätt genom hela boken.

Det finns så mycket mer jag skulle kunna skriva, men då skulle jag hålla på i evigheter! Och min hjärna orkar inte tänka, haha.

Men ja, läs denna bok! Den kanske är lite mer tjej bok än kill bok, men den är så läsvärd! Den är ganska tjock, men när man väl kommer in i den går det fort att beta sig igenom.

Känner mig väldigt generös, men måste ge denna full pott också

Baksidan av boken (översatt till svenska):

När John träffar Savannah, inser han att han är redo att göra några förändringar. Han var alltid en rebell i skolan, han har tjänstgjort i armén, utan att veta vad han annars ska göra med sitt liv. Nu är han redo att bläddra över till ett nytt blad för kvinnan som fångat hans hjärta.

Det ingen av de inser är att det som hände i 9/11 skulle förändra allt. John känner sig tvungen att återigen rycka in i armén och göra sin tjänst för sitt land. Men paret är ungt och deras separation lång. Kan de överleva avståndet?

En författare har aldrig lyckats trigga igång tårautomaten så många gånger som han har. Åh, hans böcker är bara för underbara. De är kärlekshistorier med en liten twist. Allt går liksom inte som en dans på rosor, de slutar aldrig som alla klychiga kärleks filmer. Jag kan nästan inte jämföra några av hans böcker med varandra, men denna är närapå att toppa listan.

Men: LÄS HANS BÖCKER! Du kommer inte ångra dig en sekund, man blir så rörd av de och man får även en liten tankeställare för det mesta.

Boken får betyget: 5/5

Romy jobbar som arkeolog och reser runt i världen på olika tillfälliga jobb. Hon tror sig ha funnit sin plats på jorden i Australien, där hon trivs med både jobb och Keith killen hon delar bostad med. Men när hon med kort varsel tvingas hem till Irland för att ta hand om sin sjuka mamma vänds allt upp och ned. Plötsligt måste hon konfrontera allt det hon velat fly från: sina två halvsyskon Darragh och Kathryn, båda framgångsrika och lyckade på alla vis. Och Veronica, hennes vackra och glamorösa mamma, som alltid sett ut att vara tjugo år yngre än hon verkligen är. Romy har alltid ansetts vara familjens svarta får som inte velat ta ansvar och helst tillbringat sin tid med att gräva i lera efter gamla skelett.
Hemkomsten blir mer problemfylld än Romy kunnat ana. Hennes syskon motarbetar henne, hennes pappa har gift om sig och skaffat en ny familj och gamla konflikter med Veronica kommer återigen upp till ytan. Dessutom verkar hennes syskon inte vara så lyckliga under den lyckade fasaden. Oväntat hamnar Romy i mitten av alla problem och hon tvingas lära känna sin familj på nytt. Samtidigt längtar hon ändå mest tillbaka till Australien och Keith, hennes bäste vän, som plötsligt börjar kännas så avlägsen ...

Sheila skriver på ett väldigt bra sätt, hon skriver tex om en konversation mellan två parter, där man i början av konversationen får läsa om tanke gången av den ena parten och sedan glider hon smidigt över till den andra partens tankar. Det var för mig ett nytt sätt att kunna skriva en bok, och jag gillade det väldigt mycket. Hon är en grymt bra författare!

Jag har dessutom märkt att jag faller åt Irländska författare, jag älskar nämligen även Marian Keyes.

Jag kommer definitivt att läsa fler böcker av Sheila O'Flanagan!

Boken får betyget: 5/5

Så håll utkik - en recension om den bok jag precis läst ut kommer snart! :)