Nivet när man tittar in i solen några sekunder, eller tittar på en lampa, får man ju en ljusfläck framför sig när man tittar bort och blinkar. Sånna är sådär lagom irriterande.

Tydligen ska den ryska kylan komma till Sverige nästa vecka, eller hur det nu var. För mig får den gärna stanna där den hör hemma! Jag ser inte fram emot vintern i år alls. Inte det minsta. Jag drömde att det snöade inatt och jag vart hela förkrossad, men glad när jag vaknade och insåg att jag drömt det! Dock stod det att det inte skulle komma något snöoväder, så det är jag väl tacksam för. Fast, snö är ju ändå fint. Kluven är vad jag är. Som nästan alltid, mhm.

Jag hatar tex rosa men jag gillar det nog mycket för att använda det men samtidigt tycker jag att det är för tjejigt, och jag vill inte vara tjejig, men samtidigt är jag ju en tjej, så vad ska jag annars vara? Vill ha en sofistikerad och vuxen klädstil men samtidigt vara inspirerad av lite slappa mer grabbiga street-style kläder.

Jag funderar på att göra en ny design... Eftersom det då verkar som att det kommer dröja ett litet tag innan snön kommer, kommer jag inte kunna ta bilder till en vinter design, så kommer kanske göra en ny höstdesign. Om jag får tid ikväll. Vilket jag tvivlar. Men kommer antagligen göra tid för det. På något sätt. I någon livstid. I något universum.

Jag skriver i princip ned vad som än kommer till min hjärna och sedan går ut i mina fingrar. Impulser. Impulsivt. Spontant.

Jag älskar spontanitet. Det är så... spontant. Och fint. Oplanerat. Fast oplanerat kaos. Nej tvärtom - organiserat kaos. BAM.

Kanske ska sluta. Eller? Hm. Well. Det är min blogg. Och jag skriver här. Jag får skriva vad jag vill. Ni måste inte läsa. Vilket jag kanske borde skrivit där uppe, ifall någon nu tagit sig igenom denna radda med tankar från en något trött och rastlös Sara.

Inspirationen sinar.

Den sinar fort.

När den mest behövs, kanske.
Nej, jag menar inte på min blogg.

På typ...

Saker som är viktigare.

Inte för att min blogg inte är viktig(för mig), men ja, inspiration är bra att ha när det gäller många saker. Någonting som jag för tillfället inte har. Till någonting. Eller till saker som jag borde ha det till. Som jag behöver det till.

Jag skriver ju en novell. Och jag är rädd att om jag inte skriver mer på den snart kommer jag glömma den och någon kommer skriva någonting som har samma idé eller någonting som liknar, så ifall jag skulle skriva den och sedan ge ut den så skulle jag ha plagierat någonting. Fast jag antar att alla plagierar allt, alla får inspiration från någonstans. Inte alltid innifrån eller ovanfrån, men från någon. Någonfrån. Någonstans ifrån. Man kan alltid skapa nya saker, men alla nya saker har en föregångare. Någonting som är sämre. Eller, det måste självklart inte vara så. Men det kan det ju vara. Typ. Någonting som är lite annorlunda. Det man gör nytt, alltså. Men utan inspiration kan man inte plagiera och när man inte plagierar gör man ingenting, för det är allt man gör. Med allt. Man lär sig saker i skolan, men de kunskaperna man får kommer ju någonstans ifrån. Och jag vet inte ens om det heter plagiera, men ni vet plagiat? Kopiera någon annans verk av något sätt? Är det rätt använt?
Ni vet vad jag menar? Spelar ingen roll egentligen, jag vet inte ens vad jag babblar om. Men Babblet kanske väcker någonting hos någon. Om inte någonting världsrevolutionerande, kanske ett intryck av att jag är... jag. Jag är konstig. Och jag bara skriver. Jag borde sluta nu. Innan någon får en helt weird bild av mig. Fast vad spelar det för roll egentligen. Ingen har rätt att döma mig. Eller. Jag vet inte. Nu tar detta halt. Eller okej. Alla dömer väl alla, men de som dömer en, som man inte bryr sig om, behöver man ju inte oroa sig för. För de som verkligen betyder någonting har inga problem med att man är konstig.

Okej.

Någon som läst?

Behövde ni verkligen inte göra.

Om någon nu gjorde det.

Precis som denna...

Om man kryssar i "Jag Accepterar Villkoren" har man oftast inte ens läst de, så vem vet, du kanske sålt din själ? Eller din tånagel? Eller ditt öga? Tänk om jag manipulerat dig? Tänk om jag skrivit någonting med tvetydighet? Eller typ att var tredje bokstav i en kombination bildar en mening, typ "Du är jätte törstig, gå och drick vatten" så att alla som läst blir jätte törstiga.

Nu börjar jag till och med tillfrågasätta varför jag fortfarande låter mina fingrar flyga över tangenbordet på detta sätt...